#9

Jag har skapat ett spotifykonto som jag bara tänker använda för att göra spellistor till bloggen, på mitt vanliga spotifykonto har jag nämligen redan 132 spellistor. Så, hm, ja.

I could leave this agony behind heter den, och innehåller låtar jag lyssnar väldigt mycket på just nu.

#8

Retrospektiv: retrospekti´v, tillbakablickande, oftast om utställning eller filmvisning med återblick på en ännu levande konstnärs verk.  (Retrospektiv. http://www.ne.se/retrospektiv, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-11-21.)

Jag ser och tänker på honom på ett retrospektivt vis; alla mina nuvarande tankar om honom återspeglar de tankar jag tidigare hade om honom, men de är ändå väldigt olika. Varje gång vi talas vid är det som om vi aldrig har funnits, men jag är inte säker på att det faktiskt är något negativt, nej, jag tror att vi har påbörjat något nytt, fint. Något nytt som passar oss mycket bättre, och som gör att vi kan finnas till igen, bara på ett annat vis än tidigare. Det hoppas jag, åtminstone.

#7






























London för några månader sedan.

Idag är jag en glad anglofil, det är nämligen bara elva dagar kvar tills jag åker till Manchester. 

#6 - You wrote a book about yourself, the people left it on the shelf, you'll write another one, now you've got a story that's worth talking about

Efter att ha varit inne i något av en "lässvacka", då jag på grund av för mycket skolarbete inte hade tid att läsa för nöjes skull, tog jag mig äntligen tid att läsa boken Underdog.

Underdog är skriven av Torbjörn Flygt, och handlar om att växa upp i Malmö under sjuttio- och åttiotalen. Redan efter de två första meningarna i boken ("Det är nåt visst med att ha syskon. Det är som att alltid kunna dra upp två strumpor ur byrålådan och även om de inte är ett par så är det i varje fall bättre än att gå bar på hela foten."), var jag fast. En stor del av boken består av dialoger, vilka är näst intill fantastiska.

Innan jag läste boken hade jag ingen riktigt klar bild av Malmö, åtminstone inte som jag har av Stockholm, och framför allt Göteborg, men nu har jag verkligen det. Boken genomsyras av hur det är att ha dåligt självförtroende, och att så gärna vilja bryta sig loss från sin bakgrund, och upptäcka hur otroligt svårt det faktiskt är. Den handlar om klasstillhörighet, alltså, och det, det gillar jag. Jag kan nog inte säga så mycket mer nu än "läs, läs, läs", så: läs, läs, läs.

#5

Belle & Sebastian – Dog On Wheels

#4

10 FAVORITER
Färg: Lila.
Mat: Vegetarisk lasagne.
Band: Belle and Sebastian.
Film: Mandomsprovet eller Gökboet. Kan inte bestämma mig.
Bok: Illusionernas bok av Paul Auster.
Sport: Har nog ingen...
Årstid: Senvår eller sensommar.
Veckodag: Fredag.
Glassmak: Apelsinchoklad.
Tid på dygnet: Eftermiddag.


9 FÖR TILLFÄLLET 
Humör: Ambivalent.
Smak: Cola.
Kläder: Svarta manchesterbyxor och randig, långärmad tröja.
Bakgrund: Håkan Hellström. Hehe.
Nagellack: Har rött, avskavt nagellack på min ena tumnagel.
Tid: 00:58.
Omgivning: Ganska städat rum.
Irritationsobjekt: Halsont.



6 HAR DU NÅGONSIN 
Dejtat någon av dina nära vänner: Hm, nej.
Brutit mot lagen: Nje.
Blivit arresterad: Nej.
Badat naken: Ja.
Varit med på TV: Tror inte det, nej.
Kysst någon du inte känner: Nej.



2 VAL 
Kaffe eller te: Kan verkligen inte välja. Gillar bådadera.
Vår eller höst: Kan knappt välja här heller, men det får nog bli vår.


1 ÖNSKAN:

Att bli lite gladare.

#3

Klockan är just nu 00:19, söndagen den 21:e november har precis börjat, och jag sitter här framför min dator och vill mest sova. Erik Enocksson, Neutral Milk Hotel, apelsinkrokant, filmen "Closer" och raggsockar har gjort min kväll. (Lustigt uttryck, förresten, "gjort min kväll".) Mycket trivsamt.

Jag har under kvällens gång funderat en hel del, och jag har kommit fram till att livet inte är så himla kasst, ändå. Men, mer om det någon annan gång (typ imorgon), för nu skall jag sova. Jag älskar att sova.

Etiketter

Tears are frozen dimonds, so we smile when we're crying. Använder Blogger.